​​​Internationaliseringsprojekt

​Utvecklingsprojekten för internationalisering sker på olika nivåer. Internationalismen startar från individens attityder, kunskaper och färdigheter. Hemmaplans- och nationell internationalism sker i den egna skolan och inom det egna landets nationella gränser. Internationaliseringsprojekt kan även genomföras i form av elevbyte över nationella gränser.

 Internationaliseringsprojekten arbetar med följande utvecklingsområden:
- Global fostran, hållbar utveckling och medborgarpåverkan
- Verksamhet som förnyar språkundervisningen och som speciellt syftar till att trygga den nationella språkreserven
- Internationell verksamhet i anslutning till vetenskaps- och konstfostran samt särskilt kunnande och särskild begåvning



Vad får eleven ut av den internationella verksamheten?

- kännedomen om det egna landet och kulturen förbättras samtidigt som världsbilden och  
   kunskapen om och förståelsen för andra kulturer vidgas
- språk- och kommunikationsfärdigheterna förbättras
- de sociala färdigheterna växer
- eleven stiftar bekantskap med nya människor och länder
- eleven får färdigheter i att handla i internationella sammanhang
- självförtroendet ökar och eleven får mod att leta fram nya sätt att möta utmaningar
- via projekten och den internationella verksamheten tillägnar eleven sig ett speciellt kunnande
  ​ och know-how


Vad får läraren och rektor ut av den internationella verksamheten?

Yrkesskickligheten förbättras:

- språk- och kulturkännedomen ökar
- projektarbetsfärdigheterna blir större
- samplaneringen mellan lärarna i olika ämnen ökar
- aktningen för och kännedomen om det egna landet och skolsystemet förbättras
- det egna arbetet och arbetet i skolan kan utvecklas, då man får synpunkter om praxis i andra
  ​ länder och kollegialt stöd av utländska experter
- arbetsmotivationen växer
 - karriären kan ta ny fart av personutbytet
- färdigheterna i datateknik ökar


Vi har just inte råd att resa någonstans. Hur genomför vi internationalismen?

Internationalismen på hemmaplan ger nya dimensioner:

- för berikande av den egna regionens språk och kultur
- för inlärning med hjälp av informations- och kommunikationstekniken
- för orientering i internationalisering inom den egna regionens näringsliv


Hur utvecklar internationell verksamhet skolorna och utbildningen?

- nya förfaringssätt införs i skolorna och läroanstalterna
- genom nätverksbildning i hemlandet stiftar man bekantskap med det egna områdets och
   landets utvecklingsarbete och garanterar spridningen av reformerna
- i nätverken kan uppgifterna fördelas så att ingen enskild aktör belastas för mycket och att de
   bästa kännarna fås med i verksamheten
- ett av den internationella verksamhetens mål är benchmarking, där man letar fram de bästa
 ​ utbildningsmallarna, kännarna och idéer i utlandet. Genom att först bilda nätverk i hemlandet
 ​ når man bredare kontakter utomlands. En aktör som ingår i ett nätverk är förmer än andra ur den
 ​ utländske samarbetspartners synvinkel.
- utbildningsanordnarens och den egna kommunens eller det egna länets deltagande i den
 ​ internationella verksamheten möjliggör hållbara lösningar vid valet av samarbetsprioriteringar,
 ​ arbetsfördelningen och resurseringen

Källa: Är jag kunnig nog? Törs jag? – Javisst! Handledning för skolornas internationalisering /                                                        Utbildningsstyrelsen & CIMO
VARFÖR GENOMFÖRA INTERNATIONALISERINGSPROJEKT I SKOLAN?
TIPS FÖR PROJEKTARBETET​
Bra att tänka på då man skriver en projektansökan
- VARFÖR görs projektet? Förankra projektet i den ordinarie verksamheten och beskriv varför man vill göra projektet.

-  Tänk igenom: VAD, HUR, VEM och FÖR VEM görs projektet?

- Vilka är projektets mål och effekter? Vad vill man åstadkomma med projektet? Hurdan förändring vill man åstadkomma med projektet?

-  I ansökan skall finnas en plan på utvärdering och spridning av projektets resultat. Hur kan övriga skolor få nytta av projektets resultat? Hur planerar man sprida de goda modellerna som uppkommer i projektet? Vad händer efter projektets slut? Hur fortsätter verksamheten då projektfinansieringen tar slut?

-  Budgeten och tidtabellen skall vara realistiska. En orealistisk budget och tidtabell ger inte ett genomtänkt intryck av ansökan.

-  Underskatta inte heller ett tydligt och korrekt språk i ansökningarna. Det syns på ansökningarna om de är gjorda i sista minuten.

-  Undvik att göra projekten sårbara genom att endast en lärare är involverad i projektet. Vad händer om läraren plötsligt byter jobb eller blir på en längre sjukledighet? Mycket s.k. tyst information och ett kontaktnät försvinner då från projektet.

-  Satsa på större nätverk och regionsöverskridande samarbete. Ett samarbete och bredare kontaktnätverk gör projekten starkare, ger flera infallsvinklar och nya idéer till utvecklingsarbetet, minskar på den egna organisationens börda då ansvaret kan delas på flera aktörer och minskar på projektkostnaderna då flera aktörer deltar i finansieringen av projektet.
Bra att komma ihåg under projektarbetet
-  Projekt är ett verktyg för förändring. Projektets slutresultat bör ses i ett större perspektiv; det är inte endast slutprodukten som är viktig utan även den förändring man vill åstadkomma med hjälp av projektet är väsentlig.

-  Projektlivscykeln; projekt består av olika faser:
1. planera 2. agera 3. kontrollera och utvärdera 4. korrigera och lära

- Projektplanering är en dynamisk process. I början av projektet har man ett planerat slutresultat men resultatet kan och får utvecklas också under projektets gång.

-  Fördela projektets tidtabell och uppgifter i olika mellanetapper för att få en bättre struktur i projektet.

-  Alla som deltar i projektet bör veta vad som förväntas av dem och förstå sina uppgifter i förhållande till projektets helhet

-  Dokumentera kontinuerligt under projektets gång. Det räcker inte med att enbart göra en slutrapport vid projektets slut.

-  Det är bra att göra en riskanalys över faktorer som försvårar projektet att uppnå de utsatta målen. Åtgärda riskerna och uppdatera listan under projektets gång.

-  Tänk på vid val av eventuell ledningsgrupp för projektet; Vems kunskap behövs, vem vill och har tid att engagera sig i projektet?

-  Nätverka – delta i evenemang där du möter aktörer med samma intressen, dela med dig information om ditt projekt, ta reda på och lär dig vad andra gör på fältet. Projektets nätverk har en central roll i hur framgångsrikt projektet blir.

-  Speciellt i slutet av projektet är det väsentligt att informera till projektets målgrupp vilken nytta projektets slutresultat ger dem, inte enbart beskriva slutresultatets egenskaper.
Bra att tänka på vid rapportering
​av projektresultat
Dokumentera kontinuerligt under projektets gång! Det räcker inte med att enbart göra en rapport vid projektets slut. Eftersom projekten är utvecklingsprojekt är slutresultatet inte det enda som intresserar de tre olika parterna ovan, även själva processen i utvecklingsprojektet är viktig att dokumentera. Ett kontinuerligt väldokumenterat projekt är också lätt att sammanfatta till en slutrapport. Ett projekt kan även misslyckas och då är det lika viktigt att också dokumentera denna process samt orsakerna till misslyckandet. Alla parter kan lära sig av misslyckandet.


​​​Väsentligt i dokumenteringen och slutrapporteringen är behandla bl.a. följande:

Källor: Seminariet ”En bra projektansökan är halva jobbet” ordnat av Regionförvaltningsverket, Utbildningsstyrelsen och Svenska Kulturfonden i oktober 2011, Sefes ”Pidä projekti hallinnassa” fortbildning i november 2011, diskussioner med Utbildningsstyrelsen samt projektkoordinatorns egna erfarenheter av projektarbete
Projekt finansierade av Utbildningsstyrelsen bör rapporterna om projektet p.g.a. att:
1. Utbildningsstyrelsen (finansiären) skall få information om vad som åstadkommits i projektet samt hur pengarna använts.

2. Projektet är finansierat med statsunderstöd, vilket betyder att projektresultateten skall vara tillgängliga för övriga aktörer på fältet (skolor och utbildningspersonal i Finland). Spridandet  av projektresultaten är alla UBS finansierade projektens skyldighet.

3. Projektgenomföraren får för den egna organisationens interna bruk dokumenterat projektarbetet samt projektresultaten. Dokumenteringen gör det lättare att fortsätta ​ verksamheten efter finansieringsperioden och att bygga upp ett bestående arbetssätt av de ​ goda modeller som arbetats fram. En utförlig dokumentering utvecklar också projekten i ​ den egna organisationen och de dokumenterade projekterfarenheterna ger betydligt bättre ​ förutsättningar för framtida projekt.
- Kort om projektets mål och syfte

- Centrala aktörer i projektet och projektets nätverk. Beskriv nätverkets funktion och hur har man arbetat i nätverket.

- Projektets resurser (vem var involverad i projektet, projekttiden, projektets finansiering, utrustningsbehoven i projektet)

- Hur uppnåddes projektets mål. Ifall målen inte uppnåddes, berätta orsakerna till detta.

- Konkreta erfarenheter och goda modeller som uppkommit i projektet. Beskriv dessa goda modeller så att övriga aktörer kan ta modell av era erfarenheter. Har metoden/modellen som byggts särskilda villkor som måste tas i beaktande vid tillämpning?

- Projektet i relation till tidigare verksamhet? Vad har förändrats i undervisningen p.g.a. projektet jämfört med tidigare? För eleverna? För lärarna? För skolan? För projektets samarbetsparter och nätverk?

- Eventuella fortsatta utvecklingsbehov? Skulle något göras annorlunda idag? Gör en kritisk analys av det egna arbetet.

- Spridning/förankring av projektet? Hur har man spridit information om projektet till den egna organisationen, projektets nätverk och övriga aktörer? Finns det en plan på hur projektresultaten används och sprids efter projektet?

- Kontaktuppgifter till centrala aktörer samt eventuella bilagor, webbadresser o. dyl.
Samarbete över språkgränser - Anne Levonen, Tammerfors 4.4.2013